Omskärelse av pojkar (Ds 2000:5)
Dnr 175-2000
DO tillstyrker i huvudsak arbetsgruppens förslag till ny lag om omskärelse av pojkar.
DO delar arbetsgruppens uppfattning om att barnets bästa är av stor vikt vid diskussion om en ny lag om omskärelse. Omskärelse är för de som önskar kunna tillämpa det starkt förknippad med deras religiösa tro. Det är därför beklagligt att varken uppdraget eller promemorian tillräckligt framhäver religionsfrihetsaspekten av frågan.
DO vill även påpeka vikten av att kraven för att få särskilt tillstånd att utföra omskärelse inte bör ställas för högt eftersom detta kan begränsa religionsfriheten.
När det gäller tillgänglighet och kostnader erinrar DO om att lösningar måste väljas som inte kommer i konflikt med straffbestämmelsen i 16 kap 9 § om olaga diskriminering.
En radikal förändring av Sveriges befolkningssammansättning har ägt rum de senaste decennierna. Vi har fått en större mångfald när det gäller etniskt och nationellt ursprung liksom religiös tillhörighet.
Denna nya verklighet ställer nya krav på kunskaper om människor med annan etnisk bakgrund än den etniskt svenska inom hälso- och sjukvården såväl som på övriga samhällsområden för att de skall kunna bemötas, bedömas och behandlas på ett sätt som av alla, oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund, kan uppfattas som rättvist och icke-diskriminerande.
DO uppskattar att arbetsgruppen på ett flertal ställen i promemorian anger att omskärelsen är en viktig del i många mäns och pojkars religiösa och kulturella identitet och sociala tillhörighet. Arbetsgruppen framhäver dock frågan om villkoren för omskärelse som en fråga om barnets bästa. Arbetsgruppen har inte uttryckligen diskuterat i vad mån omskärelse ingår i den i flera internationella konventioner och i regeringsformen skyddade religionsfriheten. Genom att likställa omskärelse på religiös och kulturell grund, förringas också den religiösa betydelsen av omskärelse. Begreppet "rituell", som arbetsgruppen använder, har en nedvärderande klang och bör i vart fall inte användas om en handling på religiös grund. Begreppet har inte heller något att göra med ÓetniskÓ.
Omskärelse är för dem som önskar kunna tillämpa det starkt förknippad med deras religiösa tro. Det är därför beklagligt att varken uppdraget eller promemorian tillräckligt framhäver denna dimension av frågan. Promemorian bär till och med spår av att vilja förringa betydelsen av en sedvänja när den inte har någon annan betydelse än religiösÉ.Ó DO ser inte någon automatisk motsättning eller rangordning mellan hänsyn till religionsfrihet och hänsyn till barnets bästa.
Enligt DO:s erfarenhet förbises emellertid ofta alltför lätt religionens ökande betydelse i Sverige, vikten av att upprätthålla hänsyn till religionsfriheten och betydelsen av att olika företeelser i samhället därför belyses ur ett religionsfrihetsperspektiv. Ett sådant exempel är regeringens uppdrag till Jordbruksverket angående religiös slakt. Uppdraget är att finna en religiös slaktmetod som inte strider mot svenska bestämmelser om skydd av djur vid slakt och som kan godkännas av de parter som i sin religionsutövelse tillämpar religiös slakt. Frågan ställs inte ens om svenska djurskyddsbestämmelser om slakt överhuvudtaget är förenliga med skyddet av religionsfriheten i Europakonventionen om grundläggande mänskliga rättigheter, andra internationella konventioner som Sverige ratificerat eller grundlagen.
Läs hela remissvaret